anonym -

Sjukt töntigt och trögt!
 
För några månader sedan hade jag pojkvän. Han var världen bäst faktiskt, men ändå inte de jag sökte. I alla fall, när jag var tillsammans med honom gjorde jag någon förbjudet. Jag fick nämligen upp ögonen för F. F har varit tillsammans med min kompis storasysters kompis i över 2 år, när de tog slut mellan dem så tog han kontakt med mig. På en förfest hemma hos min kompis fick jag för första gången riktig kontakt med honom. Vi började då skämta och snacka, kom bra överens helt enkelt. Vi stack sedan tillsammans till en bar och han bjöd. Under kvällen skämtade vi om att vi skulle ha sex på vår kompis 20 års fest i en hoppeborg. Efter den kvällen började F smsa mig och ringa mig. På vår kompis 20 års fest kunde han inte släppa vårt skämt helt. Jag hade mer än gärna velat knulla Fi hoppeborgen, problemet var att jag hade pojkvän. Så inget sex blev det, med honom i alla fall.

Den kvällen kommer jag ihåg tydligt, det var på något vis så jävla spännande, så som om de vore första gången jag blev kär eller som första gången man kom nära en kille. Inte för att de va så, men det var spännande, extra spännande med tanke på att jag hade pojkvän.

Jag var dum. Jag sov över med F 2 gånger då jag fortfarande var tillsammans med min pojkvän, jag lät honom sakta knäppa upp min BH och jag lät honom försiktigt smeka min kropp. När han för 20:e gången försökte kyssa mina läppar kunde jag inte låta bli att låta hans läppar närma sig mina. Men inte mer än de... Halvnaken i en säng med F när jag hade pojkvän. Fan va illa. Jag kunde inte motstå! Han är fortfarande en ögonsten för mig. När jag till slut tog mig modet och göra slut med min pojkvän hände inte särskilt mycke. Fram tills jag fick höra att han legat med en av mina kompisar mellan mig och hans ex. Skandal. För ett tag sen sov han hemma hos mig, sedan dess har vi inte snackat. Varken jag eller F har tagit kontakt.

Just nu avskyr jag honom, i alla fall hans personlighet. Och eller hur är det den som väger tyngst? F har i alla fall träffat en ny. Tjejen är född i Sverige men har bott i USA i åtta år med mamman. Jag har aldrig träffat henne, jag har däremot sett henne och hört ganska mycket om henne. Hur kan jag tycka illa om någon jag inte känner? Grejen är den att jag är inte så svartsjuk av mig, men av någon anledning gillar jag inte henne. Hon låtsas att hon inte kan svenska, även om hon bott största delen av sitt liv i Sverige. Hon verkar helt enkelt vara en mörk-bimbo. Jag avskyr männsikor som beteer sig så här. Därför tycker jag att det är så konstigt att jag inte kan gilla någon jag aldrig har snackat med. Detta är sjukt löjligt.

Men vad ska man göra åt saken? Många människor i min omgiving älskar att dömma och snacka, kanske är det en anledning om varför jag fått en så negativ bild av henne. För inte är jag kär..

En uppmaning till dig om läser detta. Låt aldrig dömma någon innan personen i fråga fått en ärlig chans, för det är så man skapar skitsnack, hat och en massa rykten. Det är vi tjejer experter på, tyvärr!