anonym -

En jävla känslomix just nu måste jag säga. Ena delen av mig tycker att det är tråkigt att det har tagit slut med pojkvännen, andra tycker att det är så sjukt skönt att äntligen vara fri och kunna göra lite som man vill. Flörta hit och dit, och hångla rundor. Vem har jag försökt att lura i mitt förhållande egentligen? Jag tror att jag är mer ämnad att vara singel faktiskt. Livet är underbart och jag vill fånga dagen som den är. Carpe diem, liksom.

Igår träffade jag M, och jag ville kyssa honom. Har velat det hur länge som helst, men nu har ju han flickvän. Ain't that nice? Hade varit perfekt igår. Men snäll som jag är så vill jag inte förstöra något för honom. Vet inte riktigt hur mycket han nu egentligen gillar den här tjejen. Enligt vårt senaste samtal om det så verkar det vara lite sisådär, så jag kanske skulle ha fångat tillfället? Det är lätt att vara efterklok, som man brukar säga.
Å andra sidan brukar det inte vara bra att göra det på fyllan, så det kanske är lika bra att vänta på det rätta tillfället, som ju obviously inte var igår. Äh, det är jobbigt det här med killar och känslor. Men jag kan hantera det, jag lovar.
Och jag tänker ta det så lugnt som det går och göra det jag känner för.

Btw, nämnde jag M i min parallellklass som är min flörtkompis? Han är söt. Han är charmig. Han är mysig, och jag ska träffa honom imorgon och ta det lugnt och njuta av solen (om det inte blir regn). Det blir mysigt. Men det blir inte mer än så. Han går som sagt i min parallallelklass. Jag gillar bara att leka med tanken.